46 posts &
56
bones
Color
is is Offline |
Post by Aemrys on May 6, 2015 9:57:06 GMT
AEMRYS TARUKThe only time a man can be brave is when he's afraid and overcomes it  Male || six years old || Crown prince of Taruk
Det var uppenbart för Aemrys att fadern var irriterad över honom av någon okänd anledningen. Som om det egentligen var något nytt... Ända sedan han träffade den där häxan och... Nej, hur tänkte han egentligen? Ahesh var ingen häxa och inte heller avskydde han sina halvsyskon. De var trots allt det närmsta han hade till helsyskon. Ahesh hade kanske aldrig blivit hans mamma med tanke på att de var jämnåriga på sex år utan istället hade Aemrys haft sin nanny som tagit han om honom som valp och ung medan Ahesh tvingats spela rollen som drottning redan vid ett års ålder. Han beundrade henne faktiskt för det. Beundrade henne för att kunna hålla sig så lugn, flytta till nytt rike, lära sig deras sätt att leva och ta sig an sina plikter utan att ifrågasätta. Framför allt vid den åldern. När han själv var ett år var Vaughn seriöst redo att strypa honom eftersom han inte kunde sansa sig och bete sig som den kunglighet han var. Men det var då, vad hade han gjort nu som var så störande för fadern? Nej, Aemrys förstod inte. Var det verkligen en nyhet när det gällde hans fader?
Något irriterat fnös han till av tanken där han gick mellan folkmassorna. Varför skulle han behöva må dåligt bara för att fadern var på dåligt humör? Det var väl egentligen inte hans problem? De hade en stor tillställning i ära för de nya riket och bara för att fadern var en bitter jävel behövde väl ändå inte han bli samma sak? Om det nu var så att äpplet aldrig föll långt ifrån trädet så hade han gott om tid på sig att komma dit senare – för nu ville han faktiskt ha kul av den tid de hade!
Med några eleganta, välvalda skutt tog han sig upp på en högre sten och höjde upp blicken för att se ut över folkmassorna där han egentligen inte hörde till. Frambenen var sträckta direkt under hans hals och ena bakbenet var framdraget under honom medan det andra bakbenen var utsträckt bakom honom med en svans som var spänd rakt ut ifrån hans kropp. Det fanns inget aggressivt över hans kroppshållning, men det fanns något ståtligt över honom. Likt en majestätiskt staty stod han på klippan med öronen framåt vinklade medan han lyssnade och färglösa ögon som nästan fick färg.
The man who passes the sentence should make the kill Template @ by Purplemix - Character @ made & played by Color Ayaka |
|
A falling star fell from your heart and landed in my eyes I screamed aloud, as it tore through them, and now it's left me blind The stars, the moon, they have all been blown out You left me in the dark No dawn, no day, I'm always in this twilight In the shadow of your heart And in the dark, I can hear your heartbeat I tried to find the sound But then it stopped, and I was in the darkness, So darkness I became
22 posts &
6
bones
Bobcat
is is Offline |
Post by Ayaka on May 7, 2015 14:37:49 GMT
Ayaka 彩花 See me now, a ray of light in the moondance Hon kände sig verkligen inte hemma i södern. Taruk. Hon hade rest hit med stora förhoppningar och drömmar, träffa nya vänner, ja, kanske rent av träffa barndomsvännen Yumiko? Men Ayaka hade knappt sett till henne, till sitt stora förtret. Och för tillfället hade hon knappt sett till resten av Shiroganes vargar. Hennes mor Nobuko var i hemtrakterna och Hideyoshi behövde hon inte oroa sig för skulle komma hit - han var flocklös, de var inte tillåtna på sådana här tillställningar. Ledset slokar hon lite mer öronen och sänker blicken, något som leder till att hon råkar gå rakt in i en större vakt. Det första hon känner är varm päls mot sin hjässa och hon ser förskräckt upp mot den bittra hannen. Han var stor, och hon var ansenligt mindre.
"G-gome.. I.. I mean, forgive me, uhm.." kvider hon och lommar snabbt förbi vakten i en halvcirkel för att komma förbi. Hon känner hans blick på henne men andas lättat ut när han ser åt ett annat håll. Det var läskigt här, hon kände sig inte välkommen trots att riket var inbjudet. Det kändes konstigt, efter kriget. Hon var en börda, hon var i vägen. Inget här var som hon tänkt sig och för stunden längtade hon bara hem, hem till Shiroganes marker där hon hörde hemma. Men hon skall inte klaga - hon hade det bra som faktiskt fick komma hem. Stackars Yumiko var fast på denna obehagliga plats för alltid.
Ayaka försöker desperat komma undan folkmassorna men det är vargar överallt. Stora vargar. En del går rakt in i henne, andra går hon rakt in i och vice versa. Hela tiden ber hon om ursäkt, kryper under , duckar, väjer undan och skyndar vidare för att inte vara i vägen för någon, men vart hon än satte tassarna korsade hon en annan vargs färdväg. Hon var knappast lägst i rang på den här platsen, ändå förde hon sig med låg buret huvud och svans. De silvergrå ögonen pilade osäkert över platsen tills hon hittade ett avskilt ställe där hon inte var i vägen för någon, och det är med en lättad suck hon slår sig ner i det svala gräset.
Hear me now, a strain of song in the forest  TEMPLATE BY BOBCAT |
|
46 posts &
56
bones
Color
is is Offline |
Post by Aemrys on May 7, 2015 15:34:17 GMT
AEMRYS TARUKThe only time a man can be brave is when he's afraid and overcomes it Male || six years old || Crown prince of Taruk
Med ett elegant hopp tog han sig ned ifrån sin upphöjda plats och roades utav att behöva tränga sig fram genom folkmassorna då de här nere helt enkelt inte kände igen honom. Visst skedde det att någon kände igenom honom och bugade med formella tilltal som Aemrys faktiskt inte kunde bry sig mindre om när han faktiskt sökte sig efter det neutrala och vanliga livet. Hans far avskydde verkligen hans utflykter bland de lägre födda men för Aemrys var det ett okänt liv som lockade honom. Friheten. För hur mycket man än kunde se upp till kungligheter och se deras position som fri eftersom de kunde göra nästan vad som helst utan att bli straffade så fanns det massor av regler som stramade åt och reglerade deras liv. Ett liv som inte alls gick att jämföra med de... lägre födda.
Hastigt stannade han upp och spetsade fram öronen med ena framtassen upphöjd under bringan då han hörde ljudet av aggressiva morrningar. Med iver trängde han sig framåt genom massorna och just när han kom fram behövde han ducka för att undvika ett slag som av ren tillfällighet ven förbi hans huvud. Kort skrattade han till och skällde på vargarna som slogs vilket fick in honom i stämningen med resten utav publiken. Tillsammans med dem började de vadslå om vem som skulle vinna med skämt och skratt som fyllde Aemrys på ännu bättre humör.
När slagsmålet nått sitt slut fortsatte Aemrys att tränga sig framåt genom massorna vilket gick ganska bra eftersom han själv var relativt stor. Men när en ännu större hane dundrade förbi gjorde Aemrys ändå valet att hoppa åt sidan för att undvika att bli översprungen och råkade tackla till någon annan. Road av stämningen han var i skrattade han till och vred på huvudet för att just då upptäcka att han råkat tackla sig in i en tik så hårt att hon råkat ramla. En uppenbarelse som fick honom att tvärt sluta att skratta och vända sig om med huvudet emot henne. Oh, I’m so sorry, my lady! Började han ursäktande och snurrade runt henne för att stötta henne med nosen mot hennes manke för att hon skulle komma upp på tassarna igen. Can a fool like me make it up to a lady like you in any way? Fortsatte han sedan medan han försökte hjälpa henne upp. Han skämdes verkligen men samtidigt kunde han inte låta bli att känna av det ironiska av det hela av all glad stämning som var omkring honom vilket gjorde det svårt för honom att bli riktigt ledsen över vad han gjort. Det var liksom inte meningen.
The man who passes the sentence should make the kill
Template @ by Purplemix - Character @ made & played by Color Ayaka |
|
A falling star fell from your heart and landed in my eyes I screamed aloud, as it tore through them, and now it's left me blind The stars, the moon, they have all been blown out You left me in the dark No dawn, no day, I'm always in this twilight In the shadow of your heart And in the dark, I can hear your heartbeat I tried to find the sound But then it stopped, and I was in the darkness, So darkness I became
22 posts &
6
bones
Bobcat
is is Offline |
Post by Ayaka on May 7, 2015 17:44:48 GMT
Ayaka 彩花 See me now, a ray of light in the moondance Ayaka hade lugnt njutit av den lilla stunden av avskildhet, helt utan bekymmer och fridfullt tvättat sin tass när en främling plötsligt hoppar rakt in i henne så att hon faller omkull. Klumpig som hon är kommer hon inte upp heller utan ligger på rygg på marken med benen åt alla håll och de silverfärgade ögonen vilt, och förvirrat, uppspärrade.
Hannen skrattade, tills han såg åt hennes håll och en sorts uppenbarelse förändrade hans ansiktsuttryck. Ayaka svalde nervöst. Hade hon varit i vägen nu igen?
"Oh, I'm so sorry, my lady! Can a fool like me make it up to a lady like you in any way?"
Vänta lite nu.
Lady?
Ayaka blinkar förvånat flera gånger och tar sig omtumlat upp på fötter med den betydligt större hannens hjälp. Hon var förvirrad och nästan lite chockad, varför kallade han henne det? Hon var blott en simpel jägare. Knappt det. Hon var för dålig för att ens fånga en kanin.
"Ī-Īee, gomenasai.. e-eto, eh, no.. I-I mean.. uhm. Sorry. It was my fault. I should've moved."
Hon vill nästan slå sig för pannan med sin brutala klumpighet, både i tal och fysik. Hon kunde verkligen inte prata med hanar. Verkligen inte på deras eget språk heller. För visst kunde han inte japanska? Han var inte från Shirogane, konstaterade hon. Han var en Taruk, han var...
Hennes grå ögon fästs vid hans vita och genast känner hon igen Taruks kronprins, Aemrys.
"A-ah! Kōtaishi-sama!" utbrister hon och sänker huvudet snabbt tillsammans med blicken i ovärdig underkastelse. Att han ens besvärade sig själv med att se åt henne...! "I'm sorry, I'm so clumsy, I'll move to another spot.."
Hear me now, a strain of song in the forest TEMPLATE BY BOBCAT |
|
46 posts &
56
bones
Color
is is Offline |
Post by Aemrys on May 8, 2015 18:20:26 GMT
AEMRYS TARUKThe only time a man can be brave is when he's afraid and overcomes it Male || six years old || Crown prince of Taruk
Tikens osäkerhet skrek ur hela hennes kroppsspråk när han såg på henne. Lös ut ur hennes ljusa ögon och fick henne att se nästan skärrad ut där hon låg med all sin förvirring över vad som hänt. Fan också, svor han lågt för sig själv i huvudet medan han hjälpte henne upp på tassarna igen och försökte lätta till stämningen lite genom att buffa till henne med nosen mot hennes rygg när hon väl kommit upp på fötterna. Varmt log han sedan emot henne och drog bak öronen för någon sekund mot nacken då hennes blick gick mot hans håll likt en fjäskande liten valp. En gest han gjorde under bara någon sekund enligt honom på skämt men också för att visa att han inte menade något illa utan signalera lugn.
Dialekten och orden hon uttalade kände han direkt igen. Det förvånade honom inte alls att hon inte kom ifrån deras hemtrakter eftersom det var så många olika individer under den här tillställningen ifrån alla möjliga riken och när han funderade över det såg hon ut som en klassisk varg ifrån Shirogane. Något som påminde honom om Yumiko. Framför allt språket hon talade påminde honom väldigt mycket om hur Yumiko talat när hon första gången kom till dem och behövde lära sig det engelska språket. You have nothing to apologize for, my lady. It was entirely my fault as it is I who should apologize. Sade han och log varmt emot henne när hon bett honom om ursäkt. Om någon skulle be om ursäkt så var det ju han, inte kunde man väl be om ursäkt för sin existens. Eller? Nej.
Och ursäkt hade han redan bett om utav henne. Frågan var bara ifall hon tog den. Will you forgive me, my lady? Frågade han och såg vädjande på henne med sina ljusa, vänliga ögon. Ett vädjande som nästan blev charmigt eftersom han tog det med en gnutta ironi av det formella att be om förlåtelse. … or will I be in debt to you for the rest of my life? A slave to your words. Leendet växte över hans mörka läppar då han lät sig själv spela med orden och meningarna. Men han var av den sociala typen också och var en hane som visste hur han kunde leka med ord för påverka den han var med lite efter vad han önskade. En egenskap som fanns hos de sociala. Kapaciteten att kunna påverka och tolka.
Stunden då alla pusselbitarna verkade falla på plats för henne höjde Aemrys upp huvudet och backade bak ett steg med ena framtassen som han höll uppe i osäkerhet över vart han skulle sätta ned den igen. Framåt? Bakåt? Åt sidan? Hm... okej. Så vi ska gå åt det här hållet nu. Ehm... Tung suckade han slog ned blicken mot marken samtidigt som hon slängde ur sig ursäker för något hon inte var skyldig för. Okej, hur skulle han hantera det här då? Långsamt höjde han upp blicken igen och sneglade mot den mörka tiken som till skillnad ifrån hans egna avslappnade och lugna kroppsspråk såg stel, stressad och spänd ut.
Eftersom de var så pass nära varandra redan rent fysiskt krävdes det bara ett beslut om att ta steget fram med tassen som han hållit uppe för att han nästan skulle vara på samma plats som hon själv. En närhet som gav honom möjligheten att kunna sänka ned sin nos där han med nosryggen mot undersidan av hennes egen nos kunde höja upp hennes blick med en ytterst försiktig kraft. Please, don’t... Sade han lågt och sökte efter hennes blick då han fått upp hennes nos där deras blickar kunde mötas innan han drog tillbaka sitt huvud där han kunde komma ur hennes personliga aura. Det var inte hans mening att pressa henne eller bli närgången, men under den korta tiden han varit med henne nu hade han haft två situationer där han känt att det varit nödvändigt.
The man who passes the sentence should make the kill
Template @ by Purplemix - Character @ made & played by Color Ayaka |
|
A falling star fell from your heart and landed in my eyes I screamed aloud, as it tore through them, and now it's left me blind The stars, the moon, they have all been blown out You left me in the dark No dawn, no day, I'm always in this twilight In the shadow of your heart And in the dark, I can hear your heartbeat I tried to find the sound But then it stopped, and I was in the darkness, So darkness I became
22 posts &
6
bones
Bobcat
is is Offline |
Post by Ayaka on May 10, 2015 9:57:47 GMT
Ayaka 彩花 See me now, a ray of light in the moondance You have nothing to apologize for, my lady. It was entirely my fault as it is I who should apologize.
Kungligheten ler varmt åt henne, något hon känner hon kan slappna av för. De spända musklerna dolda under den ebenholtsfärgade pälsen mjuknar.
Will you forgive me, my lady?
Ayaka blinkar förvånat och öppnar munnen för att protestera men hinner inte yttra ett ord.
"… or will I be in debt to you for the rest of my life? A slave to your words."
Nu kan hon verkligen inte protestera. Lite chockat gapar bara Ayaka åt kunglighetens ord innan hon stänger munnen och försöker komma på något anständigt att säga utan att snubbla över orden.
"N-no, I.. of course I forgive you, your highness.." säger hon med en gäll röst, trots att det känns konstigt att det är han som ber om ursäkt till henne. Inte för att han var en hanne, utan för att han var en kunglighet. Hannen ler bredare, höjer huvudet och backar men tycks avbrytas då Ayaka bett om ursäkt ännu en gång. Han suckar tungt och Ayaka styrker osäkert bak öronen i en ångerfylld gest. Hade hon gjort fel nu igen? Men så kommer han närmare, för sin nosrygg längs hennes haka och tvingar henne att på så sätt höja blicken, något hon villigt gör.
"Please, don't..."
Ayaka sväljer hårt. Hade det inte varit för hennes svarta fäll hade hettan över hennes ansikte varit lika tydlig som den rödaste solnedgång. Deras blickar möts och Ayaka tvingar sig själv från att inte slå bort den igen.
"Y-yes, your highness.." mumlar hon lågt. Det känns ovant, hon vet inte hans namn och kan därför inte tilltala honom med det passande suffixed -sama, något som gör henne litet obekväm. Men inte kan hon be om en kunglighets namn, bara sådär!
Hear me now, a strain of song in the forest TEMPLATE BY BOBCAT |
|
46 posts &
56
bones
Color
is is Offline |
Post by Aemrys on May 13, 2015 13:26:36 GMT
AEMRYS TARUKThe only time a man can be brave is when he's afraid and overcomes it Male || six years old || Crown prince of Taruk
Aemrys betraktade tiken något bekymrat medan han betraktade hennes reaktioner och visste inte riktigt hur han skulle få henne att släppa det på hela. Hur han skulle få henne att återgå till det vanliga. Den hon själv egentligen var. Inte... det här. Eller kanske var det här vem hon var. Det hade han bara väldigt svårt att tro.
Please, stop that. Just call me Aemrys. Hans röst var låg och manlig men långt ifrån lika mörk som hans faders skrovliga röst. Nej, Aemrys lät betydligt yngre och vänligare. För hans del behövde hon inte tilltala honom med formliteter, inte här. Här ansåg han sig själv gå under täckmantel som vem som helst, så gott det gick. Ifall han ville bli behandlad för den han var så var han verkligen på fel plats och tikens beteende nu drog åt sig större uppmärksamhet som han önskat. En uppmärksamhet som fick honom att något oroligt klippa med öronen och snegla åt sidorna för att se om fler hunnit notera tikens reaktion på hans närvaro.
Men kanske behövde det inte bli så heller? Framför allt inte eftersom han tilltalade henne som min dam. Om han hade tur såg de alla det hela som en skådespel. Tanken fick Aemrys att dra svagt på mungiporna och snegla tillbaka med blicken mot den mörka tiken.
Det var inte så att han skämdes för vem han var utan det handlade snarare om allt det stela. Han var en individ också som ville leva sitt liv och upptäcka världen. Han ville ha minst lika kul som de andra vargarna hade istället för att vara seriös hela dagarna och begrava sig i politikens värld. Troligtvis skulle han få den dosen med tiden ändå när han själv blev krönt som kung. May I ask for your name, my lady? Fortsatte han därmed och var noggrann med att inte glömma titeln både av ren artighet och för att fortsätta skådespeleriet ifall att någon skulle undra. På det sättet fick han det som han ville ändå genom att kunna bli oupptäckt och tilltala tiken med artighet som han var van vid.
The man who passes the sentence should make the kill
Template @ by Purplemix - Character @ made & played by Color Ayaka |
|
